I egenskap av att vara min man och gift med en DNA-nörd, blev Kalle Edin naturligtvis DNA-testad! Till följd av hans tveksamhet fick han testet i julklapp. Med farmor från Tornedalen blev det ett digert resultat med ruskigt många anor. Ett kärt besvär och kul att forska vidare i kyrkböckerna och försöka koppla ihop borttappade släktskap.
En släktforskare och DNA-kontakt kände igen släktnamnet Keisu och kopplade vidare till Else-Maj som visade sig vara Kalles pappas kusin. Det gav utbyte av foton och kunskaper om Kalles farmors hembygd i Övertorneå som helt tappats bort eftersom Kalles pappa dog allt för tidigt.
Farmor Hilja Maria Keisu hade gift sig som 17-åring med en man från Sidensjö nära Örnsköldsvik. Han dog rätt snart och hon träffade en ny man, som det berättas, utanför legendariska dansstället Vivex i Sundsvall. Det var åkare Olof Albert Edin, även han bördig från Sidensjö. På den vägen blev Hilja Kalles farmor.
Efter mycket forskande växte intresset och vi tog husbilen mot Övertorneå. Vi åkte raka vägen till ön Marjosaari i Torneälven där Keisu gård skulle ha legat. När vi kommer fram hoppar jag ut husbilen och frågar en kille jag får syn på om han känner till Keisu gård? Döm om min förtjusning när han svarar: jag heter Keisu. Vi är på Keisu gård!!! Killen visar sig vara sjumänning med Kalle. Vi pratar ”finnsvenskliska” med hans pappa, syster översätter och oj så trevligt!
Vi sammanstrålar med kusin Else-Maj på Övertorneå camping och hon visar runt bland släkt, kyrka, fäbod och allt i stenhuggare Johan Keisus spår, Kalles farmors far.
Invigningen av den nybyggda Särkilax kyrka blir något alldeles speciellt.Kalle, Else-Maj och Kalles sexmänning Keisu, boendes på Keisu gård, träffas i en minisläktträff och vi slutar aldrig prata. Alla tre är ättlingar till den Keisu som var klockare och birkar när den ursprungliga kyrkan stod på plats.
Else-Maj avslutar med att berätta att hon haft sin farfar Johan Keisus snusdosa i sin ägo sen länge och nu vill hon dela den med Kalle. Igår kom den med posten. En snusdosa värdig en stenhuggare. Och nu väntar vi på Else-Majs DNA-test.
Släktforskning när den är som bäst och en släktresa att minnas 💚